Matchanalys Malmö FF - Trelleborgs FF (AS)

Första halvek, ett sömnpiller

Matchen börjar bra för MFF. I den 3:e minuten slår Ulrich ett inlägg från höger som som Hamad i bortre delen av straffområdet plockar ner och väggspelar sig igenom med Ranegie men rivs lite olyckligt ner av Magnus Andersson. Domaren kan inte göra något annat än att peka på straffpunkten. Daniel Larsson ser att Noring går åt vänster och lägger bollen till höger. Skickligt gjort av Larsson. Detta var väl det enda som var värt att komma ihåg från första halvlek. 

TFF backar hem och låter MFF rulla runt men det är tröttsamt att titta på. Det är nästan så att man nickar till. Sömnigt på plan och sömnigt på läktaren. Det är stillastående spelare, lågt tempo men det som framför allt kännetecknar ett lag som inte har flyt är att MFF ofta passar bakom sin medspelare eller mitt på honom istället för framför honom så han kan löpa med bollen. Detta gör att det offensiva spelet totalt havererar. MFF’s offensiva spel saknar tajming och tempo. Man missbrukar tre mot två lägen och slänger bort fina omställningslägen.

Trelleborg stack upp emllanåt och i 25:e minuten var Jensen igenom i djupled till vänster om straffområdet men skjuter över. Pontus Janson har också en bra nick på hörna men det går mitt på Noring. Även Trelleborg har en farlig nick på hörna via Abelsson men den nicken går även den rakt på Dahlin. Pluspoäng i första halvlek till Ulrich som följer med bra upp i anfallen på högerkanten och är ständigt spelbar. Agon slarvar med hemjobbet och lämnar Ulrich ensam. Agon verkar mer se sig som anfallare än som ytter, frågan är Norling håller med?

Andra halvlek

Agon får sätta sig på bänken direkt och Durmaz kommer in. Norling verkar uppenbarligen inte hålla med om att Agon var satt som anfallare i denna matchen.  I den 55:e minuten kvitterar Haynes på ett långskott som var ganska harmlöst men Dahlin gör en dundertavla och föser nästan in bollen i målet. I den 60:e minuten kommer Jensen än en gången helt fri mot Dahlin efter en djupledslöpning till vänster om straffområdet men skjuter utanför. MFF spelar enormt mycket i sidled och djupledsspelet är obefintligt men tendenser att man försöker höja bolltempot efter målet finns.

I den 82:e minuten kommer matchens mest omtalade situation. Hamad kommer fri mot mål och stöter ihop med Demir, båda faller men Hamad kommer upp först och chippar in bollen över en utrusande Noring. Domaren väljer här att frångå något som han tidigare konsekvent gjort i matchen, nämligen att han inte blåst för frispark så länge laget haft fördel av bollen. Även kommentatorn berömde honom för detta. Nu väljer Lerjeus att underkänna målet och blåsa frispark till MFF. Detta var ett direkt uselt beslut och totalt okonsekvent om man ser till hur han dömt tidigare i matchen och spelarna var förståeligt nog i upplösningstillstånd.

Sammanfattning

Jimmy Durmaz kommer in och gör ett fantastiskt inhopp och står bakom alla MFF’s chanser i stort sett. Ricardinho, Ulrich och Pontus Jansson ska också ha godkänt. Resten av laget gör en usel insats. Ranegie är köpt för att göra mål men har inte gjort ett enda, det är underkänt. Jag kan inte komma ihåg senast MFF gjorde ett spelmål. MFF’s anfallsspel på sista tredjedeln är obefintligt och man har ingen genomtänkt spelidé, man spelar helt enkelt på improvisation. Dessutom vet man inte hur man ska använda Ranegie på ett effektivt sätt. Detta var nog även spiken i kistan för att kunna nå en fjärdeplats. Fiaskostämpeln hänger nu tung över MFF i Allsvenskan.